Inledning och målsättningar med Murkelberga

Komplett signal/styrsystem

Med denna anläggning skulle jag ta steget fullt ut gällande signalsystemet. I tidigare anläggningar har signalsystemet varit i tillägg till funktionen, men i denna anläggning skall det utgöra den viktig del av funktionen. Alltså en anläggning som inte ens går att köra utan ett 100% fungerande signalsystem. Tanken var att detta skulle driva på utvecklingen och bygget av systemet.

Snyggare bangårdar
Landskapet skulle ges större detaljrikedom med speciell fokus på bangårdsområdena, vilka på tidigare anläggningar varit obefintlig. Jag planerar att fylla ut mellan spåren, så att ytan mellan spåren får samma höjd som banvallen. Kanske med tunnskuren Styrofoam?

Tågbro
Anläggningen måste till varje pris ha en tågbro. Jag har saknat broar på tidigare anläggningar som då känts platta.

Förebild, inte efterbild!
Utgångspunkten för anläggningen skall i huvudsak vara förebilden, inte tvärtom, som i tidigare scenarior. Jag tror ändå att jag vill välja en fiktiv verkligen, då förutsättningarna att skapa en verklighetstrogen modell till största delen saknas.


Spåret in till gruvan i Bergtorp. Mellanrummen mellan spåren fyllda med tunnskuren Styrofoam.

Dubbelriktad trafik
På de tidigare anlägningarna har det inte varit möjligt att effektivt (eller alls) trafikera stationerna från båda hållen. Denna anläggning skulle ha stöd för dubbelriktad trafik både i spårplanslösningen och styrsystemet.

Förutsättningar
När tågsäsongen började hade jag tänkt om gällande både disponeringen av kontroll- och signalbussen. Det betyder att alla ingångssteg till elmagnetartiklarna måste byggas nya och bytas ut, samt att alla tidigare byggda signaler måste byggas om, eller bytas ut. Samtidigt som kontrollenheten för signalsystemet konstrueras och byggs upp. Nu var jag dock ganska övertygad om att kapaciteten i både signal- och kontrollbuss med sista modifieringen skall vara tillräcklig för alla kommande anläggningar. Vidare hade jag på ett tidigt skede bestämt mig för att förlänga bordet. Detta inverkade på rummets andra möbler, vilka också fick modifieras, eller tas bort/bytas ut. Till sist fick de båda bussarna fler kontakter och därtill mer kabel att löda in.


Tågmöte i Murkelberga. Ett södergående fjärrtåg möter ännu ett i raden av tunga godståg från Bergstorps gruvområde.
 

Spårplan
Grundidén var att ha en större station, Murkelberga, som ligger längs stambanan, från vilken det går ut en bibana till en mindre station och en gruva. Det roliga skulle bestå i hanteringen av denna knutpunkt för både gods och passagerartrafik. Som vanligt är alldeles för långa ånglok med rökinsatser roligast att köra, varför tidsepoken med automatik blir 1930-tal. Rimmar dåligt med ljussignaler och tusen andra detaljer, men detta upplevs inte som något stort problem för mig.

Stambanan
Stambanan är på anläggningen en rundslinga med en dubbelriktad 2+2 spårig skuggbangård dold i berget. Av stambanan visas sådeles bara Murkelberga station. Stationen rymmer 2 stationsspår, lossningsspår vid godsmagasin, uppställningsspår för vagnsvård och lokstallar med kol/sand/slaggning/vattenstation.

Murkelberga station - Passagerartrafiken
Passagerartrafiken längs stambanan sker nästan helt automatiskt. Tågseten skall dock stannas vid stationen, invänta och avgå enligt tidtabell. Det blir lite mer pyssel med passagerartrafiken ut på bibanan, där loket skall kopplas från tågsetet och vändas vid Murkelberga. Vagnarna skall sedan till uppställningsspåret för städning. Loket skall sedan kopplas på igen, varefter tågsetet avgår enligt tidtabell.

Murkelberga station - Godtrafiken
Godsflödet över Murkelberga är orimligt stort ställt i proportion till de rangeringsmöjligheter som finns till förfogande. Det är osäkert, utan att ha provkört anläggningen, hur detta kan ordnas. Allt som finns är ett uppställningsspår för godsvagnar och två spår för rangering, vilka också används för vagnsvård. I nödfall kan även lossningsspåret vid godsmagasinet tas i anspråk för att lösa uppgifterna.

Bibanan
Av bibanan visas en mindre station, Bergstorp, i anslutning till en gruva. Bibanan är därefter en vändslinga med tidsfördröjt stopp, för att simulera körtiden till ändstation och tillbaka. Massagodset från gruvan transporteras ner till den större stationen, som alltså utgör rangeringspunkt. Viss godstrafik flyter också från kusten till både Bergtorp och Murkelberga station.

/ MartinT

Förebilden
Transport av rent guld MÅSTE väl locka barnen till banan!

Johann Krause - En guldgosse i statens tjänst
Johann Krause anställdes av Svenska staten som guldprospektör 1909. I anstöllningen ingick ett torp i Murkelberga, till vilket han flyttade. I Murkelberga fanns vid den tidpunkten endast av en görd och fyra torp. De tre övriga torpen tjänade som bostäder åt de anställda på Murkelberga gård.

1914 - Guldåret
Johann började på våren 1913 hitta guld i bäckarna kring Bergstorp, 1,2km sydväst om Murkelberga. Bergstorp var ett av de torp som hörde till Murkelberga gård. Redan samma sommar började sprängskotten skalla mellan bergen i Murkelberga socken. Johann hade hittat Sveriges hittills största guldåder. Murkelberga Gruvaktiebolag grundades och Johann blev brukspatron.

 

Brukspatron Johann Krause
Bygden växer snabbt
Befolkningen växte under loppet av två år från knappt 60 personer till 450. Dessa var delvis sysselsatta i gruvan, men också med byggnation och senare även med drift av järnvägen. Vägen från Murkelberga till Bergstorp var nämligen mycket dålig, varför man omedelbart påbörjade byggnation av ett stickspår till gruvområdet.


Karta över Murkelberga med omnejd
 

Samtidigt som sticksp�ret till Bergstorp anlades, uppfördes också godsmagasin, lokstallar och diverse andra byggnader för att klara av godstrafiken till och från Murkelberga. Stationsområdet kompletterades med uppställningsspår för gods- och passagerarvagnar.

Murkelberga blir station
1916 invigdes Murkelberga station. Stationen ersatte den tidigare hållplatsen som varit belägen 1km österut, närmare Hornsjön och Murkelberga gård. Bruket hade två egna ånglok för att dra vagnarna från gruvan ner till station. Lokstallarna och underhållet på loken sköttes dock av statens järnvägar.

1936 i Murkelberga
20år har gått sedan Johann satte första spadtaget till det som vi idag känner som Murkelberga guldgruva. Murkelberga station har byggts till för att också rymma byns postkontor. Stickspåret som till en början slutade i Bergstorp, har nu förlängts 45 km österut till Stockvik som ligger vid kusten. Hammar, Salnebo, Kläpp och Vreta som ligger på sträckan Bergstorp - Stockvik har också fått egna stationer.





Ovan visas alla delarna i undre lagret. Skenor i tunnlar visas som streckade.



Ovan visas alla delar i övre lagret inklusive den dolda stigningen i tunneln.

Utvärdering
Bygget av Murkelberga blev långt mer utdraget än planerat. Ombyggnaden av takbordet, fyra nya landskapsmoduler, centralenheten för signalsystemet och ett antal skratchbyggda hus blev för mycket att genomföra på ett år. Efter två år hade jag bestämt mig för slutdatumet, 31:e December 2004.

Jag är glad för alla framsteg jag gjort, men nu är det dags att vända blad.


Layouten passade inte mig
Möjligheterna att göra det jag förutsatte mig att göra när jag skapade layouten har gått i uppfyllelse. Tyvärr, har jag inte någon gång kört anläggningen på det viset. Det var alltså en fin tanke, men utan förankring i verkligt brukande av anläggningen.

 

 

Bergstorp station
Förebild? Skit i det!
Jag satsade rätt hårt på att ha en tydligt styrande förebild till den här anläggningen, men erfarenheten är att det bara hindrar kreativiteten. Samma sak gäller för att försöka låsa anläggningen till en viss tid, eller epok. Mitt tips är: Skit i det!

Vändslinga tråkigt
Backen upp till Bergstorp blev svagaste länken. Det blev för brant med 18mm stigning per skena i kombination med 286mm radie kurva. En del tåg fastnar helt enkelt. Sedan tycker jag inte att körningen upp till Bergstorp blev så intressant som jag önskat.


BR03 vid Murkelberga station
 

Resultatet blev att man matar ut och in tåg från skuggbangården i berget. Rundkörning är mycket roligare än punkt till punkt. Jag hoppas jag kommer ihåg det framöver!

Lokstallet fortfarande oanvänt
Inte heller på denna anläggning fick jag någon användning av lokstallet. Kanske beroende på att jag inte fick klart signalskenorna till stallet. En annan anledning är frånvaron av uppställningspår för vagnar i dess närhet och att loken fastnar i koldepån, då utrymmet mellan spåren blev för snålt tilltaget.


Skuggbangård

Detta var anläggningens höjdpunkt. När den också blev kompletterad men förbifartsspår så kändes detta som det största framsteget med Murkelberga.

Landskap
Jag kom på hur man bereder vitmossa till perfekt resultat, vilket var en räddning från de svindyra Clump Foliage påsarna. Jag utvecklade en metod att dölja banvallen på metallrälsen i bangårdsområden, vilket var mycket positivt. Prototyper på belysningsstolpar, uppladdningsbar vagnsbelysning och timerstyrda rökinsatser i industribyggnader är andra detaljer som varit roliga. Bergstorp station blev klar, men inte Murkelberga (Tullinge station).

Rullande material
Ett långt tyskt ånglok typ BR03, Märklin 3085 och det svenska Da-loket med träkåpa köptes in 2003.

Sammanfattning
Två hundår i motlut för att nu förhoppningsvis möta en lätt nerförsbacke i nästa scenario.

/Martin T.