Layout
Layouten skulle behållas ganska intakt från förra året, då jag inte hunnit lägga så mycket tid på planering. Den inre bangården skulle dock byggas ut att stödja enklare rangering. Den yttre bangården skulle byggas ut för att stödja operativt bruk av lokstall. Den nya stationen ovanpå berget skulle utgöra en tredje station där timmer skulle lastas och lossas.

Trafik
Jag ville utveckla godtrafiken med inriktning på timmer och sågade trävaror. Lastning och lossning i den inre bangården och uppe på bergsstationen var tänkt att utgöra en rolig del, speciellt för barnen. Planen för passagerartrafiken var att ett fjärrtåg skulle trafikera den stora slingan moturs. Ett lokaltåg skulle gå i ringlinje från yttre station, till inre, till övre och tillbaks till fjärrtågsstationen.

Modeller
Till den inre bangården byggdes en enkel travers. Efter nyår stod även kolningsstationen klar, vilken förlades till den inre bangården. Ett godsånglok införskaffades tillsammans med 4st stolpvagnar för timmertransporterna. En oljedepå var planerad, men blev aldrig klar. Lokstallet förbättrades men blev inte klart heller denna vinter.

1889 invigdes stambanan som knöt samman en lång rad orter i södra Norrland. Redan då var arbetet påbörjat med att knyta sträckan Breaberg - Bingbyträsk till stambanan och därmed Brestad. År 1903 var förlängningen och ombyggnaden till normalspår klar.

2 rundbana med 3 stationer
1925 års spårplan består i grunden av två och en halv rundbana, som binds samman över en korsväxel. Layouten ger bra funktionalitet för tänkta gods- och passagerartrafiks scenariot. Som vanligt blev bara hälften av alla planerade byggnader och funktioner klara. Jag har främst av kostnadsskäl valt att se mellan fingrarna lite gällande tidsenligheten på det rullande materialet, men har iallafall uteslutande ånglok och äldre typer av gods- och passagerarvagnar i trafik.

Utvärdering
Lokstallet blev mer för utställning, än för inställning av lok

Förutsättningar
Bygget av Brestad började utan några direkta förberedelser eller planering. Jag bara la ut spåren och byggde på ungefär som jag alltid gjort. ”Planera är jobbigt – Roligare att bara bygga”. Layouten ändrade sig därför rätt mycket under hela perioden och det som visas här i form av foto och layout är bara som det såg ut precis innan jag rev anläggningen.

Landskapsmoduler
Min tanke var att alla delar av landskapet och hus skulle vara löst stående på bordet. Detta skulle göra det enkelt att bygga om ofta och utan att bygga nytt landskap. I samma anda byggdes stigningsramper i frigolit som bekläddes med tegelutskrift på papper. De blev ganska snygga och tanken var att de skulle användas på många olika layouter framöver.

Samma tanke hade jag med de två bergsmodulerna. Genom återanvändningen skulle jag ha tillräckligt med tid att få dem riktigt fina med tiden. På denna anläggning hann de bara bli halvklara, men förhoppningsvis skulle de bli helt klara under nästa vinter.

Växtvärk i elsystemet
Om konceptet ”Planera är jobbigt – Roligare att bara bygga” skall fungera måste elsystemet vara 100% ”Plug-n-Play”, vilket det tyvärr inte alls var. Det berodde mycket på att jag köpte fler växlar och avkopplingsskenor under perioden. Endast 3 av bordets 4 sidor hade kontaktdon till kontrollbuss (25-polig kabelstam) och signalbuss (15-polig kabelstam), vilket gjorde att växlar inte kunde anslutas längs ena kortsidan. Tanken var att alla växlar, avkopplingsskenor och körströmmen till tågen skulle anslutas till den 25-poliga kabelstammen, men redan halvvägs tog antalet ledningar slut. Kabelstammen var dimensionerad för max 7st växlar och 4st avkopplingsskenor, vilket förra året känts som astronomiskt många. Jag kom på idén att använda 2st ledningar som adressbuss och resten som analog databuss. Detta medgav samtidig anslutning av 18st växlar, men varje växel behövde då ett litet inbyggt relä och diodmatris för adresseringen. Reläer byggdes in och ställpultarna byggdes om.

Signaler enligt barndomsmodell
En enkel ställpult byggdes för in/urkoppling av ström i uppställningsspåren, bland annat i lokstallet. Två signaltavlor byggdes samtidigt klart, medan material togs fram för tillverkning av ett tiotal. Jag började skissa på en krets som skulle hålla ordning på signalstatus, samt även kunna styra växlar. Målet var ett 12-kanals signalsystem, men inget blev klart denna vinter.

Funktionalitet
Trots att det nu gick att parkera lok i stallet förblev det mest öde. De lok jag hade var ständigt trafiksatta. Den övre stationen blev aldrig helt klar. Jag upptäckte att den borde ha varit längre fram på anläggningen, för det blir inte av att gå runt hela vägen dit för att koppla på/av vagnar.

Kolningsdepån blev klar och fin, men fick då inte plats i närheten av lokstallet tyvärr. Totalt sett blev inte körningen särskilt intressant på denna layout. Det kände helt enkelt inte så kul att bara köra runt, runt längre.

Sågverkstemat?
Under vintern gjorde jag timmer av blompinnar och spackel att lasta på stolpvagnarna. Jag limmade ihop travar av sågat virke som passade i flakvagnarna. Detta blev mycket snyggt och roligt att pyssla med under körning.

Framtiden
Nästa layout vill jag planera för dubbelriktad trafik, så att fler tåg kan köra samtidigt. Jag vill också bygga ut signalsystemet så att jag kan börja köra med automatiska tåg. Jag vill lägga mer kärlek på detaljrikedom, som i större utsträckning skall utgå från en bestämd förebild, speciellt i bangårdsområdena. Jag har verkligen saknat en tågbro på den här layouten, så det är ett måste på nästa.